Förhållande

Förhållanden. Det kan vara det absolut finaste som finns, samtidigt som det kan vara en riktig jävla energitjuv. Och det är klart, har man ett förhållande ska man lägga ned tid på det om det behövs och göra allt man kan för att hjälpa den man är tillsammans med. Men så ser väl ändå de flesta förhållanden ut? Vanliga vänförhållanden och partnerförhållanden. De är ju rätt lika, man måste både ge och ta, man måste lägga ned tid för att förhållandet ska vara bra and so on. Men där någonstans slutar det för vänförhållandena men fortsätter för de andra. Det händer allt för ofta att förhållandet man är i tar för mycket energi utav en, det behöver inte betyda att det är personen man är tillsammans med som är den som tar energin. Nej, det är nog förhållandet i sig, allt som följer med på köpet liksom.

Första tiden är nästan alltid underbar. Det finns inget bättre än att träffa den man gillar, att känna sig omtyckt och att ha någon att krama och älska. Underbart! Men sen så kommer det, och det gör det nog i alla förhållanden. Okej, man börjar irritera sig på saker man förut tyckte om men det kommer mer än det. Det är de ständiga frågorna som är de som förstör. Kommer hans kompisar gilla mig? Tror ni han gillar mig eller har han slutat? Varför i helvete pratar han med sitt ex? Jag vet inte om det här är någonting både killar och tjejer tänker på. Båda parter kanske tänker på det, men på olika sätt, tyvär kan jag inte berätta hur killar ser på det hela. Hade jag kunnat det så hade jag varit världens lyckligaste!

Alla frågor som ständigt kretsar i ens huvud ( i alla fall i mitt under tiden jag varit tillsammans med någon ). Varför svarar han inte på mina sms? Tycker han att jag är nog snygg, eller vill han hellre titta på andra istället för mig? Varför ringer jag mer än han? Allt detta höll på att göra mig helt jäkla galen, men det var ingenting jag insåg direkt. Jag gick omring med ständig magkatarr det sista halvåret och skyllde på skolan. Om det varit så enkelt. Nej. Det var inte så enkelt, det var mitt förhållande helt enkelt. Alla dessa frågor om han verkligen vill vara med en, de sög liksom energin ur mig.

Att aldrig tro på att någon vill vara med en det är dumt, det sänker självkänslan så fruktansvärt mycket. Jag kände att jag inte hade något val. Vem skulle annars vilja ha mig? Har det gått så långt så finns det ingen annan utväg än att göra slut tror jag. För det är fel, det finns alltid någon som vill ha en. Och om man tänker så, vill man då verkligen vara med den personen man är tillsammans med?

Jag gjorde slut, jag tog det beslutet vilket var det jobbigaste jag någonsin har gjort. Förutom att jag sårade en annan och lämnade en person som jag verkligen älskar bakom mig så stod jag nu också helt sjäv. Ingen att luta mig tillbaka på. Ingen som sa att jag alltid var fin, ingen som sa att den älskade mig... Även om det var jobbigt så var det det bästa beslutet jag någonsin tagit. Jag lärde mig att stå själv, att lita på mig själv, att vara den som svarade på frågan ; Är jag fin nog? Mitt självförtroende är bättre än vad det någonsin varit. Visst, jag är inte bra på allt, men då får man väl bara jobba lite hårdare på de bitarna?

Mina förhållanden har varit förhållanden som tagit för mycket energi, och ja, det var säkert mitt fel. Det var jag som gick och funderade på alla dessa saker, men om man går och tänker "gillar han mig verkligen" i flera år då måste det väl finnas någon anledning till det? Det blev ett förhållande där bäda antingen tog eller gav alldeles för mycket, jag vet inte vilket. Jag tror att de här frågorna alltid kommer finnas, vem man än är med. Man kommer alltid vilja prata skit om hans ex och fundera på om man är nog fin. Men går det för långt, så långt att det är det enda man kan tänka på tillslut då är det inte rätt förhållande. Då är det ett förhållande som tar alldeles för mycket energi och som man mår dåligt av. Man måste vara försiktig med sig själv och ta hand om sig själv också, inte bara försöka rädda ett förhållande för det kommer aldrig fungera om man inte fungerar själv.

Jaa. Det är vad jag tänkt på ikväll :) Sovgott !

Kommentarer
Postat av: Anonym

Så sant! Känner igen mig sjukt mycket i det dära.

2009-04-15 @ 11:23:57
Postat av: Anna

Verkligen bra skrivet, tror mycket stämmer bra :)

2009-04-15 @ 13:29:59
URL: http://keephooldingoon.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0