Orättvisor
Idag slutade jag klockan 11. Det var jobbigt för min buss gick klockan 2. Men, det blev massvis med plugg bortgjort, det var skönt.
Jag är ganska less känner jag, på allt. Eller ja nästan allt. På alla elaka och dumma saker och männsikor som finns, alla jäkla orättvisor, ja hela baletten. Jag vill bara kunna göra någonting, men vad fasen då? Ja, visst man kan väl ge pengar, men jag vill liksom göra någonting mer konkret eller något sånt.. Hopplöst, så känns det. Vi tjejer kommer alltid vara sämre, med lägre löner och vi kommer alltid vara rädda när vi är ute på kvällen (kan inte pepparspray bli lagligt att använda?), barn kommer alltid bli misshandlade, fruar bli slagna, män, bröder, söner kommer bli dödade i krig, barnen i Afrika svälter, aids.. Ja det finns inget stopp på det hela..
Men det enda svar jag får nu för tiden , senast igår då jag drog upp diskussionen om våldtäckt (Ja, gud vad jag tjatar) är ;
-Ja.. Hemskt.. Men vad ska man göra?
Kan ni kanske gissa att det är en kille som svarade? Då for det jävligt mycket tankar runt i mitt huvud, förutom orden Dra åt helvete som jag även vräkte ur mig. Men med all rätt känner jag. Hur kan vi vara så loja och obrydda om vad som händer med våra medmännsikor, systrar, fruar, döttrar och flickvänner? Det finns hur mycket som helst att göra! Såå mycket går att göra om man bara vill och orkar. Men varken viljan eller orken finns där, speciellt inte hos kilar verkar det som.
Och det är det som är det sorgliga, för jag tror (jag vet, det här kan uppröra) inte att tjejer kommer kunna förändra det här själva. Varför? Jo, för de som ska lyssna på det här och förändra, det är män. Inte kvinnor. Och som vi alla vet så är det inte alla män som lyssnar på oss kvinnor (varför vet jag inte då kvinnor är den största majoriteten på alla högskolor i princip alla i-länder, det är vi som är majoriteten på läkar och advokat och andra "höga" utbildningar. Men varför skulle man lyssna på oss för det?) Så om det någonsin ska förändras så måste vi alla, speciellt män och killar kämpa för det, slåss för sin åsikt, visa att det som händer är fel! Det finns så otroligt många killar och män som tycker att våldtäcktsmän är det vidrigaste som finns, de borde inte få leva och allt sånt. Jag läste massor av sådana inlägg på facebook och de var av just män, så den rätta tanken finns ju där, att det är fel. Men nu måste vi göra någonting av tanken. Vi kommer ingenstans med att skriva inlägg på facebook, det tror jag vi alla vet. Och vi vet också att så länge vi inte gör någonting åt det som går att förändra, för det går, så kommer det vara precis som det alltid varit.
Jag hoppas att jag inom en snar framtid kommer kunna förändra. Det kanske är på gång.
Jag är ganska less känner jag, på allt. Eller ja nästan allt. På alla elaka och dumma saker och männsikor som finns, alla jäkla orättvisor, ja hela baletten. Jag vill bara kunna göra någonting, men vad fasen då? Ja, visst man kan väl ge pengar, men jag vill liksom göra någonting mer konkret eller något sånt.. Hopplöst, så känns det. Vi tjejer kommer alltid vara sämre, med lägre löner och vi kommer alltid vara rädda när vi är ute på kvällen (kan inte pepparspray bli lagligt att använda?), barn kommer alltid bli misshandlade, fruar bli slagna, män, bröder, söner kommer bli dödade i krig, barnen i Afrika svälter, aids.. Ja det finns inget stopp på det hela..
Men det enda svar jag får nu för tiden , senast igår då jag drog upp diskussionen om våldtäckt (Ja, gud vad jag tjatar) är ;
-Ja.. Hemskt.. Men vad ska man göra?
Kan ni kanske gissa att det är en kille som svarade? Då for det jävligt mycket tankar runt i mitt huvud, förutom orden Dra åt helvete som jag även vräkte ur mig. Men med all rätt känner jag. Hur kan vi vara så loja och obrydda om vad som händer med våra medmännsikor, systrar, fruar, döttrar och flickvänner? Det finns hur mycket som helst att göra! Såå mycket går att göra om man bara vill och orkar. Men varken viljan eller orken finns där, speciellt inte hos kilar verkar det som.
Och det är det som är det sorgliga, för jag tror (jag vet, det här kan uppröra) inte att tjejer kommer kunna förändra det här själva. Varför? Jo, för de som ska lyssna på det här och förändra, det är män. Inte kvinnor. Och som vi alla vet så är det inte alla män som lyssnar på oss kvinnor (varför vet jag inte då kvinnor är den största majoriteten på alla högskolor i princip alla i-länder, det är vi som är majoriteten på läkar och advokat och andra "höga" utbildningar. Men varför skulle man lyssna på oss för det?) Så om det någonsin ska förändras så måste vi alla, speciellt män och killar kämpa för det, slåss för sin åsikt, visa att det som händer är fel! Det finns så otroligt många killar och män som tycker att våldtäcktsmän är det vidrigaste som finns, de borde inte få leva och allt sånt. Jag läste massor av sådana inlägg på facebook och de var av just män, så den rätta tanken finns ju där, att det är fel. Men nu måste vi göra någonting av tanken. Vi kommer ingenstans med att skriva inlägg på facebook, det tror jag vi alla vet. Och vi vet också att så länge vi inte gör någonting åt det som går att förändra, för det går, så kommer det vara precis som det alltid varit.
Jag hoppas att jag inom en snar framtid kommer kunna förändra. Det kanske är på gång.
Kommentarer
Trackback
