AnnaSara

Så, nu har jag varit seriös nog för idag. :) Men visst blir man bra less ibland ha? På sista tiden har jag haft ett sånt sug efter att smälla till någon. Inte sådär att man vill slå till en man blir lite irriterad på för att sen säga förlåt. Nej, verkligen safta in en riktig jävla smäll mitt i nyllet på första bästa (helst manliga) förbipasserande. Jag vet inte varför jag känner så just nu, och jag vet absolut inte varför det riktar sig mot de stackars små killarna. Det har ingenting med PMS att göra. För såhär har jag känt såhär rätt länge. Men erkänn att killen nog skulle bli lite förvånad? Ja, säker skitsur också, men ändå lite förvånad. Haha. Vad hemskt det låter, men jag har ärligt funderat mycket på det här på sista tiden, jag har till och med börjat starta "små bråk" bara för att till slut kunna få tillfället att klippa till... Det skulle kännas så fruktansvärt bra. Liksom slå till, se minen, hånle tillbaka och sen antagligen springa därifrån så fort som möjligt. Men ändå, det skulle vara värt minen. Det skulle det absolut.

Som sagt, jag har tänkt på det här ett tag. Men innan det gick så långt att jag började tänka på att verkligen slå ner någon så tänkte jag i liknande banor. Jag gick omkring och smålog för mig själv när jag såg i mitt huvud hur jag la ett krokben i för personer jag passerade i kön ner för trappen då brandlarmet gått, hur jag puttade den längst bak i matkön, satte en armbåge i sidan på någon som nyss hämtat mat...

Jag vet som sagt inte riktigt var mina "agressioner" kommer ifrån. Nej, jag har inte varit med om någon traumatisk händelse nyligen.. Kanske håller jag på att bli helt knäpp? Men är det så knäppt egentligen? Ja, visst, det är fel att slåss, blablabla. Men jag tror att vissa killar skulle behöva en riktigt fet jävla smäll i ansiktet. . Jag har en i åtanke just nu, stackarn . .

Ja, jag kanske börjar bli knäpp?